Flyg Flygfyrar Flygkartor Radiofyrar Filmer Teknik Flygsimulatorer Temablock Hem  

Radio och pejl för navigering inom flyget - Historik

Radio utvecklades 1900-1920 och kom snart i bruk inom sjöfart och flyg för kommunikation med baser på land och för navigering genom pejling.

NY NDB Kullen.
NY A32 Lansen cockpit.
NY FV Flygplatskartor 1957.
Alla Nyheter
Översikt om pejling och flyg
När flygplanen fick radio så kunde markstationer pejla mot dem.

Bild från Bromma-tornet. Notera att operatören lyssnar efter bästa pejling.

På 1930-talet kunde planen ha egen pejl, först med hörlurar sedan automatiska instrument. Se "Översikt"

Bild: Heading indicator och Radio compass.


 1. Markutrustning. Luftledskartor


  Gnistsändare - var den första typen av radiosändare. Användes i flygplan för eldledning redan under VK1.
- Karlsborg Radio hade den största 1918!

Radiopejl för sjöfart
Tidiga radiopejl-utrustningar 1920/22,
Pejlkarta Västkusten 1929.

Radiostation Vallda - Bilder
1946-1994, höjd-foton, teknik m.m.

Göteborg radio - Radio användes tidigt för kommunikation inom sjöfarten, 1908-
   
Långvåg ⇒ Kortvåg ⇒ UKV
Långvåg användes för pejling.
Kortvåg för stora avstånd.
Idag UKV och satelliter.

Bulltofta flygplats, radiomaster Bulltofta var Sveriges första storflygplats, och hade modern utrustning: belysning, radio, adcock-pejl.

Spånga radiomaster, norr Bromma,
var huvudsändare i Stockholm för Radiotjänst 1928-1953. På den södra masten fanns en flygfyr-strålkastare.
Radioteknik och radionavigation utvecklades samtidigt!

Flygnavigation: Ljusfyrar - Markpejl - Ombordpejl - NDB - Radio range - VOR, ILS - GPS.

Radioteknik: gnistsändare - rörsändare - transistorer, LV - KV - UKV, riktade sändare (adcock,VOR), satelliter, GPS.
Radio range eller A/N-radiofyr. Vanliga i USA, men få i Norden bl.a. Skälby range, Bromma.
 

Adcock pejl
De var mindre känsliga för rymdvågor, och fanns på 1930-talet bl.a. i Norrköping, Bulltofta, Torslanda, Bromma.

Radio och pejl i svenska Ju 52
Junkers cockpit - navigeringsinstrument.
Ju-52 var först med ombordpejl, 1932.
DC-3 hade också, 1937.
Luftleder med NDB radiofyrar
 - Karta 1955.

Lederna började anläggas efter 1945.

NDB-Lista med koordinater 1951.

DC-3:an nedskjuten 1952 -
använde NDB-fyrar för navigation

- historik och karta.

Så funkar en NDB rörsändare - AGA NAFS-6.
- Lite radioteknik från förr.
NDB-radiofyr i Grebbestad
på slutet transistor-sändare.

Tidigare SATT rörsändare
Inre av en rörsändare
   
NDB Orust.
NDB:er flyttades ibland till "bättre" lägen, t.ex. Hållö (Smögen) ⇒ Skärhamn,Brevik (Tjörn) ⇒ Orust.
 
NY NDB Kullen.
Sjöfartsfyr, NDB-fyr och nu DGPS. Vackert belägen på Kullaberg. Lång historik som visar utvecklingen!


NDB DXing. En del radioamatörer spanar efter NDB-fyrar, vilka nattetid kan höras på långt håll. Sökning på Google för info.
Flygkarta Finland 1951 och NDB:er
1:1miljon. Flygplatser,luftleder,NDB.
   
NY Flygvapnets Flygplatskartor 1957
  - med radioutrustning


Riktade radiofyrar, VOR
Första VOR i Trosa 1956, på 70m höga master. Idag ny typ DVOR, nära marken.
 
VOR Hammar, norr Östhammar
med den största jordantennen och höga master. Idag DVOR i markhöjd.
Luftrum 74, nya leder och DVOR
Flygleder Före och Efter 1974:
 


 2. Mer om navigeringsinstrument i flygplan

Telefunken ombordpejl
Telefunken Peilempfänger P53N m.fl. Handhavande och funktionssätt.
 
Fjärrkompass, magnesyn
Ej radio, men förbättrad magnetisk kompass med riktningsvisare.
Lorenz instrumentlanding
en föregångare till ILS. Fanns på 1940-talet på Torslanda, Bulltofta, Bromma.

ADF automatiska pejlar i flygplan
kom i slutet av 1930-talet, och pejlantenner gjordes allt mindre.

 
AGA och Dalénmuseet
Sverige köpte flyginstrument från Tyskland och USA, men egen tillverkning kom igång inom bl.a. AGA. - Bilder: radiopejl och kurshorisont för Fpl 29.
 
Datorer och GPS
På 1990-talet kom datorer in i flygplanen och underlättade navigering med radiofyrar.

Och nu finns även GPS vars stora styrka är att den direkt kan ge koordinat för flygplanen och visa på en digital karta.

(ej webbsida ännu)


 3. Flygvapnet - Elektronik efter VK2

A29 Tunnan hade begränsad elektronik: Bombsikte och ADF-pejl för NDB-fyrar.

A32 Lansen fick avancerad elektronik: radar, pejl för radarfyrar, robotar m.m.

J35 Draken elektronik kopplad till STRIL60 ledningssystem.

Ra-utrustning för Tunnan, Lansen, Draken - på marken och i planen.

NY A32 Lansen cockpit
  Instrument hos pilot o. navigatör


Sidan uppdaterad: 2017-01-21, Bo Justussson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Webb: www.justus2.se/flyg