• Flygkartor • Radiofyrar Flygplatskartor 1957 - Radioutrustning

Flygplatskartor 1957 - Radioutrustning för navigering

FVs Flygplatskartor 1957 visar bl.a. radioutrustning (se teckenförklaringen t.h.) - Man får en intressant bild av läget då Tunnan håller på att ersättas av Lansen/Draken, med ny teknik för navigering och instrumentlandning.

OBS! Systemen infördes successivt och förändrades med tiden. Här några bilder och basfakta, hämtat från
Arboga Elektronikhistoriska Förening - AEF.se.

NY • A32 Lansen cockpit - Instrument hos pilot o. navigatör - många bilder från SFI A32.
Länkar:
A. Flottiljflygplatser
B. Övningsflygplatser
NYC. Civila flygplatser
• Radioutrustning (denna sida)

Radiofyrar, civilflyget, historik

Arboga Elektronikhistoriska Förening
    se flik Marktele och Avionik
    tar bl.a. upp flygets äldre ra-materiel.
Försvarets Historiska Telesamlingar FHT.nu
digitaltmuseum.se - Sök! - bl.a. FV-museum

1950-talet: Epok Tunnan med attack/jakt dagtid - och Mosquito/Venom för nattjakt, på F1

  Navigering skedde med NDB-fyrar ihop med ADF i planen, samt talfyrar och markpejl.
  För nattjaken fanns radar för målsökning, navigering, landning - men bara på en flottilj, F1.

Navfyr NDB oriktad ra-fyr.

Civil NDB i Grebbestad - mast, hus och
SATT RFS rörsändare, 1950-talet.
Foto Bertil Bengtsson.
Navfyr NDB oriktad ra-fyr

Tidigaste typen av radiofyr. Sänder på MF-frekvenser (MV,GV). Före VK2 använde flygplanen vanligen en utvändig, vridbar loopantenn. Efter VK2 kom spolantenner och ADF, t.ex. i Tunnan.

Piloten får riktning till fyren relativt planets färdriktning, men inte bäring (vinkel från Norr) eller avstånd.

- NDB finns angiven på alla flottiljer och även på övningsflygfälten Boden, Hagshult, Kiruna, Rommehed.

- NDB användes vid navigering och som anflygningsfyr vid Instrument­landning för Tunnan (Lansen/Draken använde Anita) se kartor under:
• A. Flottiljflygplatser
 
VRB Talfyr 301

   
VRB Talfyr 301

Fyren sänder en riktad signal där bäring från fyren talas av en röst, med 20-graders intervall, ex "ETTA NOLLA, ETTA TVÅA" för 100°, 120°. I flygplanen behövs bara VHF-radio.

- VRB talfyr anges på kartor för F4, F5 (41km NO), F7, F8, F14, F15, F21.


Min bror Sverker har berättat att talfyren NO om F5 användes vid skolflygning med Sk60 på 1970-talet.
 
29 Tunnan elektronik: Radiopejl Frp-3

A29 Tunnan med 14.5 cm raketer


Elektronik i Tunnan var endast komradio (VHF) och radiopejl. Pejlen Frp-3 bestod av apparatlåda (se AEF), pejlantenn (spole), manöverlåda (till höger i cockpit), visarenhet (under huvud­instrumenten i cockpit).

Foton t.h. från:
• AEF om Frp-3, med mer fakta

 
29 Tunnan: Radiopejl Frp-3

Antennram (spole) med vridmotor
 

Frp-3, Manöverenhet
 
 
29 Tunnan: Radiopejl Frp-3

Visare, foto Bo Ju på AGA-museet. Frp-3 till­verkades av AGA, på licens från Bendix, USA.
 

Visare o. manöverenhet i 29 cockpit
 
 
Mosquito/Venom för nattjakt
För nattjakt krävdes radar i flygplanen. Först J30 Mosquito, sedan J33 Vampire. Endast på en flottilj, F1 Västerås.

De hade också navigationsutrustning för natt och dåligt väder. Och radarhjälp för landning. PN-51 Eureka i J30 Mosquito och PN-53 i J33 Venom.

Ersattes av J32B Lansen 1958-1960.
VDF - UK Pejl - Fmrp-5

Fmrp5 Antenn,vridratt,mikrofon,apparatskåp
VDF - UK Pejl - Fmrp-5

Markpejl på VHF-frekvens (UK). Fanns bl.a. i trafikledartornet. Piloten anropade tornet (VHF) för att få pejling. Trafikledaren vred antennen och avläste bäringen till planet, och meddelade per radio.

Pejlen fanns även transportabel.

• AEF Markradiopejl Fmrp-5, pdf

VDF Markpejl fanns på alla flottiljer och på CVA, Bunge, Kiruna, Rommehed.
 
Landningsradar PAR - CE-71

 
Landningsradar PAR - CE-71

Inflygningsradar CE-71 fanns på F1, för nattjakt. Operatören meddelade piloten via radio om kurs, höjd, avstånd. (på F8?)
- PAR anges på kartor för F1, F8.

• AEF om Landningsradar CE-71
 


Navigering under Epok Lansen 1956- , Epok Draken 1959-

A32 Lansen leverades 1956-1958 och hade elektronik för att kunna navigera och anfalla även nattetid.
Draken började levereras 1959 och för det byggdes stridsledningssystemet STRIL-60.
För navigering hade Draken liknande system som Lansen.
Vi tar här inte upp STRIL-60 utan hänvisar vi till AEF och andra källor.
EUR Radarfyr - PN-51, PN-60 Anita

 
 
EUR Radarfyr - PN-51, PN-60 Anita

Första radarfyr var PN-51 Eureka, följd av PN-60 Anita. De gav avstånd och riktning till fyren, via särskild utrustning i flygplanen (PN-50).

Avstånd via frågepuls-svarspuls där tidsdiff gav avstånd ("radar"), liknar civila DME. Riktning via mottagning i två antenner på planet och mäta fasskillnader, se ref. för mer info. (Senare även bäring?)

• AEF Radarfyr, Anita, Eureka, pdf

- EUR radarfyr anges på kartor för F1, F2, F7, F11, F15, F17, F21.
BABS Beam Approach Beacon System
PN-51, PN-52 Barbro


Riktantenner mynnar i fyrkanterna upp t.h. Antennerna ovan taket är sektoravgränsare.

 
BABS - PN-51, PN-52 Barbro

Barbro var landningshjälpmedel som gav avvikelse i sidled från landnings­linjen och avstånd (höjd bara via barometrisk höjdmätare). Fyren placerades intill landningsbanan.

• AEF om PN-52 Landningsfyr

- BABS anges på kartor för F1, F3, F4, F5, F6, F7, F8, F9, F10.
Anm. F21 hade ILS.
Lansen, Draken: PN-50

A32 Lansen med sjömålsrobot Rb04


Nav.radar PN-50, komponenter



Jämför med GPS-mottagare som använder liknande metoder för avståndsberäkning, och som med mikroprocessorer idag får plats i en mobiltelefon!

Allväderjaktplanet J32B Lansen från baksits, aef, pdf
Lansen avionik

Lansen hade omfattande elektronik. Byggd på elektronrör, flera hundra!

Flygradio Fr-12 (VHF), spaningsradar PS-43, radar­höjdmätare PH-11 (för lågflyg­ning, 10-200m), identifiering (IK) för egen radar PN-794, radarvarnare F9/5, nav.radar PN-50 för navigering o. instrument­landning, sjömålsrobot Rb 04. Reflexsikte S-5A, bombsikte BT-91C.

Lansen navigerade mot målet med spaningsradarn, och åter mot hembasen med PN-50, som hade två moder:
1. Navigering mot radarfyr
  PN-51/PN-60 Anita.
2. Instrument­landning med
  radiofyr PN-51/PN-52/PN55 Barbro.

Visning för piloten i Navigerings­instrumentet, NI.

Ref.
- SFI A32A, Speciell FörarInstruktion A32A. CD-skiva köpt hos • SFF.

• AEF om Lansens avionik
• AEF om Nav.radar PN-50
• FHT om PN-50
• FHT Om PN-59

PN-50, foton FV-museum

Manöverlåda för piloten i A32A och J32:



T.v. Manöverlåda för navigatör i A32A.
T.h. Manöverlåda i J35A (AEF-foto). Olika form, likartade knappar. J35 senare versioner hade PN-59, med lite annorlunda manöverlåda.
 

PN-50, foton FV-museum

PN-50 Navigeringsinstrument (NI) med avstånd(km) och nedtill pil för anflyg/homer eller läge i sidled vid landning. Pilen "är" flygplanet, mittpunkt i skalan "är" rr-fyren:



Katodstrålerör för navigatören i A32, satt intill radarindikatorn. Visade med svep riktning + avstånd till Anita-fyr.

• FV Museums bilder: Sökning med  "Lansen radar" på digitaltmuseum.se
 
CRDF - Automatpejl Fmrp-6

Roterande antenn. Operatörkonsol.
 
CRDF - Automatpejl 405 Fmrp-6

Riktantennen roterade med ett varv på tre sekunder. Vid pejling mot planets VHF-sändare visades en lob på oscilloskopets skärm och en mittlinje som avlästes mot en gradskala. Operatören meddelade bäringen per radio.

Fmrp6 hade hög noggrannhet ±1,5°,
bättre än Fmrp5. - Fanns även transportabel.

• AEF om Markradiopejl Fmrp-6

CRDF fanns på F1,F4,F6,F7,F8,F9,F10 och Hagshult. Markerade "rdostn" i förteckningarna.


 

  STRIL 60 - Jaktprofil J35A
1. radar ser mål
2. radarjaktledare
3. flygplan startar
4. leds rätt av rrjal
5. planets radar ser målet
6. robot mot målet
7. återflyg-kurs + Anita
8. landning, Barbro
 
 
Draken och STRIL-60
Draken leddes mot målet av radarjaktledare, och planet hade egen radar för slutliga anfallet. Vid återfärd till flygbas användes radarfyr PN-60 Anita, och landning kunde ske dag- och natt och i dåligt väder med PN-52 Barbro. I Draken fanns PN-59 för kontakt med Anita- och Barbro-systemen. Mer om detta se AEF m.fl.

• AEF om J35-jaktuppdrag i STRIL 60
    Beskriver användning!
• AEF om STRIL 60 (en av flera)
• Wikipedia om STRIL 60

I senare J35-versioner fanns PN-59 som även kunde visa avvikelse i höjd. Gjordes med korsvisare i Horisont­indikatorn (bara J35A?), eller med kors i Styrindikatorn (framför radarindikatorn). (KOLLA+BILDER!)

Flygsimulator med PN-59

• Bookmark Simulations - J35 för FSX
• J35 för FSX, Manual - läsvärd!
• SFI för J35F hos NovelAir


Sidan uppdaterad: 2016-03-05, Bo Justussson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @