• Flygfyrar Sve-Fin • Flygplatser Mariehamn, Åland

EFMA Mariehamns flygplats - landflygplats 1937, sjöflyg tidigare

NYTT 2015-03-15 Länk till film om flyget på Åland:› "Far och flyg" (1992).
NYTT 2015-03-05  Ny tolkning från Ove Iko av Bild 1. Och gamla foton/kartor bild 3 + 5.

Innehåll: Sjöflygplats. Landflygplats 1937- karta/flygfoto. Historik. Gamla foton. NDB-fyrar. Länkar.

Här visas tidiga kartor och bilder från Mariehamns flygplats, och historik.
De är hämtade från FlightForum.fi, bok om Mariehamns historia, Finavaia.fi m.m.
Se även: • Flygfyren i Mariehamn, på Sviby kasberg

Sjöflygplatsen - Österhamn/Lilla holmen

Den första flygplatsen i Mariehamn var en sjöflygplats i Österhamn vid Lilla Holmen.
Första trafikflygningar till Mariehamn var 1928, med Junkers F-13. Sjöflygplatser fanns då i Stockholm/Lindarängen och Åbo/Runsala (Turku/Ruissalo) och Helsingfors/Skatudden (Helsinki/Katajanokka).

Bild 1 nedan. Sjöflygplatsen vid Lilla Holmen. Svenska planet Ju-52 SE-ADR, "Södermanland".  De fina fotona har jag köpt från Ålands museum, Jan Sundbergs samling, ©.

Det var lite svårt att fastställa hur fotot är taget, men Ove Iko i Göteborg, som är uppvuxen på Åland, gav följande uppgifter:
"Fotot är mot sydost från en vågbrytare i södra delen av Östra Hamnen. Vågbrytaren går inte ända fram till Lilla Holmen - syns om man kollar noga i fotot - och mellanrummet är en "kanal" in till den äldre småbåts­hamnen. Det finns en bro till Lilla Holmen något mer söderut, utanför bilden åt höger."

Oves analys stämmer bra med andra detaljer i fotot:
- I vänstra kanten av fotot syns en höjdrygg och strax framför den en liten ö - Råttholmen!
- Bakom flyplanet ser man ett badhus och skymtar en brygga ut i havet. Badplatsen finns kvar än idag med en lång brygga, men nu har man ett badhus på land.
- Dock visar gamla kartor att vågbrytaren kanske såg annorlunda ut på 1930-talet. Se Bild 5 längre ner på denna sida.
Vy för bild 1, visad på stadskarta från 1956.



Bild 1 Detalj:
- Notera att man har en träställning ut på planets ponton fram till stegen. Den syns uppfälld på foto bild 4 nedan.

Anm. Det lilla planet till höger är en Waco YKS-7, OH-AFA, se foto nedan.

Bild 2. Finska planet Ju-52 OH-ALK, "Sampo". Foto mot norr. Bryggan ut till pontonen ser här kraftigare ut, men
  det kan ju bara vara lite annat vattenstånd?   Foto: Ålands museum, Elis Fogdes samling, ©.


Bild 3 nedan. Sjöflygplan Waco YKS-7, OH-AFA, år 1938 eller 1939.   Foto från G.Kock webbsida med gamla foton: • www.filatelia.fi
- Notera flaggstången i förgrunden, och trälådan t.h. samt ljusa träställningen t.v. som användes
  för ombordstigning på Ju-52 - "boarding-bridge" föregångare till "boarding-gate"!




Bild 4. Det första fotot jag hittade på sjöflyg i Mariehamn,
- ur boken "Posten på Åland 350 år", Jari Karhu, Torsten Wikstrand, 1988.


Bild 5. Lilla holmen olika år:  Sockenkarta 1919. Flygfoto 1943. Stadskarta 1956.
- Vågbrytaren ser annorlunda ut 1919, och syns ej alls 1943, år 1956 mer flikig
- Den ser likadan ut idag, därtill en ny småbåtshamn i Östra hamnen.

Ref. Kartorna är från • Timo Meriluoto webbplats som har mängder av kartor! - På finska men Google översätt funkar bra!
 

Bild 5b. Flygfoto över Lilla Holmen från norr. Detalj ur flygfoto från Turun Seudun Helikopterilentäjät Ry, se Länkar nedan.
 



Landflygplatsen

När landflygplatser öppnades i Åbo/Artukainen 1935, Stockholm/Bromma 1936, Helsingfors/Malmi 1936. så behövdes en landflygplats även i Mariehamn. Den anlades 1937 väster om staden, med gräsfält, vilket var det vanligaste på den tiden. Trafikflyg kom igång 1940 och flygplan var bl.a. DC-2 och Junkers Ju-52.

Kartor och flygfoto från anläggningstiden, kring 1937

Bild 6. Karta som visar fältet som anlades väster om Mariehamn, via Pekka Paajasen, FlightForum.fi
Fältets yttergräns anges med små cirklar: rajamerkki = gräns-märke (lampor?).
Landningsområdet har måtten 500 x 310 m. / kallio kork 68 m = berg höjd 68 m (flygfyrens höjd!).


Bild 7. Flygfoto över fältet, fotograferat 1 juli 1938. Ingen byggnad syns ännu.

Bild 8. Samma flygfoto men vridet mot norr, för att göra det enklare att jämföra med kartor idag.


Bild 9. Karta idag, med gamla fältet inritat. Grundkarta från Kartplatsen för alla. Gränslinjer för
gamla fältet inlagda av Bo Ju. Referenspunkter: Södergård, vägkrysset norr Södergård, bäcken öster om fältet.
Strandlinjen har flyttat sig en bit söderut genom landhöjning och igenväxning.
Landningsbanan idag är 1900 meter lång!

Mariehamns stads historia - Flygtrafiken

Ur boken: "Mariehamns stads historia 1961-1986",
Christina Remmer, ISBN 951-98141-1-6, Mariehamn 1999
Den var utlagd på Mariehamns stads webbplats, som fritt tillgänglig › pdf-fil, 5 MB, men
verkar tyvärr borttagen år 2015? Boken kan finnas i antikvariat eller bokhandel.

Flygtrafiken   (sid 73-74)
"Flygets historia i Mariehamn går tillbaka till år 1928. Då beviljade stadsfullmäktige en garantisumma på 10.000 mark, vilket var en förutsättning för att Aero Oy skulle inleda flygtrafik på Mariehamn under en försöksperiod. Trots stadens stöd och intresset för mellanlandningar på linjen Åbo-Stockholm, upphörde trafiken 1930. De första flygplanen i reguljär trafik utgjordes av enmotoriga sjöflygplan av typen Junkers F 13.

När flygförbindelserna återupptogs i samband med turistnäringens tillväxt i början av 1930-talet, anlades en "flyghamn" vid Lilla Holmen, men efter förslag från Åbo beslöt landskapsstyrelsen år 1936 att uppföra ett landbaserat flygfält. Därmed blev flygfältsfrågan i praktiken en landskapsangelägenhet, även om Mariehamns stad fick komma med synpunkter och förslag till placering.

Flygfältet förlades till Jomala invid Torpfjärden och invigdes 1940, Start- och landningsbanan förlängdes till 1900 meter i slutet av 1950-talet. Av säkerhetsskäl blev det nödvändigt att stänga av den landsväg som dittills korsat banan. En ny väg byggdes 1962 förbi Torpfjärden och Ramsholmen västerut. År 1962 planerades införandet av Instrument Landing System (ILS).

Men de befintliga säkerhetssystemen var inte till någon hjälp på kvällen den 8 november 1963. Då störtade Aeros DC-3 plan i nedsatt sikt under inflygning norrifrån. Av de ombordvarande omkom 21 passagerare medan tre överlevde.

År 1964 inleddes trafiken med plantypen Super Caravelle och samma höst togs den nybyggda paviljongbyggnaden i bruk. Banan förlängdes söderut 1965 och det nyinstallerade ILS-systemet testades.

Mellan åren 1957 och 1965 var en fångkoloni stationerad vid flygfältet. Internerna var sysselsatta med anläggnings­arbeten i Väg- och vattenbyggnads­styrelsens regi.

Den 1 april 1971 inleddes trafik på Mariehamns flygstation, som då var officiell benämning, med Finnairs DC-9 plan som i stort sett upprätthöll trafiken i tio år. Denna plantyp blev olönsam i längden, särskilt efter oljekrisen 1973. Vi fick därför nöja oss med mindre komfortabla färdmedel i fortsättningen, som Fokker, Bandeirante och Saab SF 340.

Den 11 december 1985 var det premiärförsäljning av taxfreevaror för flygresenärer till Stockholm Arlanda.

Utöver de regelbundna kommunikationerna mellan Finland och Sverige, gjorde Finnairs plan en mellanlandning i Mariehamn en gång i veckan under turistsäsongen på linjen Åbo-Hamburg åren 1964-1971.

När det gäller utvecklingen av kommunikationerna mellan Åland och omvärlden, särskilt fartygens vintertrafik och fasta flygförbindelser, har Ålands Handelskammare genom kontakter med riksmyndigheterna åstadkommit anmärkningsvärda förbättringar.

Det åländskt ägda bolaget Skärgårdsflyg Ab grundades 1956. Bolaget har sitt säte i Mariehamns österhamn och trafikerar skärgårdsområdet vid sjuktransporter, samt med taxi- och sightseeing­flygningar. Skärgårdsflyg Ab har också drabbats av svåra olyckor. Både 1960 och 1970 störtade varsitt Cessnaplan. I det förra fallet dödades samtliga tre ombordvarande medan en passagerare överlevde i det senare totalhaveriet."
- - -
(denna historik går fram till 1986).

Anm. Flygtrafiken på Åland diskuteras mycket i den politiska debatten på Åland. Detta gäller särskilt rutten till Arlanda/Stockholm, som har en svår konkurrent i den billiga och populära färjetrafiken mellan Sverige och Åland.
 

Gamla foton

Jag har bara hittat ett fåtal gamla foton från Mariehamn flygplats.
Finavia har ett par sidor om Mariehamns flygplats historia, med två bilder.
Länk: › Maarianhaminan Lentoasema, pdf, 2 sid på finska. Det är sid 88-89 ur en större bok.

Bild 10. Mariehamn flygplats, första terminalbyggnaden. Foto troligen 1950-tal. Vinge från DC-2/DC-3?
Radioantenner syns, men ej pejlantenn.


Bild 11. Mariehamn flygplats, andra terminalbyggnaden, klar 1964. Foto troligen 1970-tal.

 

Film "Far och flyg" om Mariehamn flyplats historia, med gamla foton

• "Far och flyg", 1992, 53 min, av Tom Wiklund, Ulf Weman
  - om Mariehamn flygplats historia

- Historien berättas av Kurt Melander, flygare och trafikledare: första sjöflygplatsen vid Lilla holmen, krigstiden, landflygplatsen, trafikledning, skärgårdsflyg, stora olyckan med DC-3 1963. Med gamla foton från Kurt M egen samling. - Rekommenderas!

Första fotot t.h. visar Kurt M sittande på Lilla holmen, med vågbrytaren i bakgrunden. Jfr Bild 1 ovan med foto från andra hållet!

NDB och VOR flygfyrar

Efter andra världskriget så infördes först NDB oriktade radiofyrar,
och senare även VOR radiofyrar som angav bäring/riktning från fyren.
På flygplatsen finns idag: VOR/DME, NDB (norr om), VDF, ILS (Rwy 21), PAPI.

NDB-radiofyrar kring Åland:

- På FlightForum.fi finns mycket info om NDB i Finland. Bland annat en tidig karta för NDB-fyrar (1950-talet) som angav fyrar i Mariehamn(OJD) och Åbo(OJE), planeringskarta?

- Även UtilityForuumi (http://peditio.net/utility) med NDB-lista 1981
  och många foton på gamla NDB radiosändare.

- För Sverige så finns Vallentuna med på kartor 1944 och 1956, men ej idag.

- Tidigt fanns det även markbaserad pejlutrustning i Åbo, Helsingfors och Bromma/Stockholm.

Plats Beteckning Frekvens kHz Anm.
NDB tidiga:
Mariehamn OJD / MAR 392 1949 -, nu GDY nedan
Åbo/Turku OJE / TUR 361 1954-, nu LIE nedan
Finno, på Kökar FIN 354 1960 - 1995
Korso, N Helsingfors KOR 322 1951 -
Vallentuna, Sverige SEO 406 / 370 194x - 196x, på Red 1
NDB idag, 2012:
Mariehamn, Godby GDY 392 -
Åbo/Turku LIE 361 -
Espoo, V Helsingfors ESP 381 1966 -
Korso, N Helsingfors KOR 322 1951 -
Erken, Sverige ERK 383 -

Länkar


Bo Justusson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Webb: justus.ownit.nu/flyg

Uppdaterad: 2015-03-15