De första spadtagen för att åstadkomma ett flygfält i Jönköping togos i juli 1932. 500 à 600 av stadens innebyggare hava därefter under längre eller kortare del av den tilländalupna depressionstiden varit sysselsatta å flygfältet, tagit många spadtag och flyttat stora jordkullar. I kärror och decauvillevagnar hava mer än 600,000 m3 sand och jord blivit lastade. En man skulle för att göra detta behövt hålla på oavbrutet dag och natt i 80 år.
Nu hava ungdomar, män och gubbar, arbetat såsom en man ute på fältet samt i schakten vid Ledet och på Strömsberg, och resultatet har blivit, att vi hunnit med arbetet på tre år. Sammanlagt har därför åtgått 135,000 dagsverken. Men vi hava mycket kvar ännu. Ytterligare 350,000 m3 skola lastas i decauvillevagnar och slukas av kärrmarkerna, innan flygfältet blir fullt färdigt.
Särskilt från pågående vägarbeten hava massor av jord kunnat hämtas, och vad som erfordras för fältets fortsatta utvidgning torde vi kunna erhålla från den redan påbörjade Sannavägen mellan Jönköping och Huskvarna.
Kostnaderna för flygfältets utbyggande hava till 1 juli i år uppgått till cirka 1.100.000:- kronor
RAGNAR LINDQVIST 1935
Karta över Jönköpings gamla flygfält fanns med i programhäftet vid flygfältets invigning 1935. - Flygfältets stora yta växer fram ur kärrmarker
Ref: Text och karta hämtade från sffsmaland.se, 2019, Bo Ju.